Vadan denna sjukliga svartsjuka som vissa besitter? Vad vinner men genom att vara svartsjuk och extremt kontrollerande?

Satt och snackade med en tjejpolare på Facebook och hon sa att jag skulle adda hennes msn, det var bara det att när jag addade hennes msn satt hennes pojkvän där och var allmänt grinig. Han undrade vem jag var och varför jag lagt till henne.

Jag sa då att jag gick i samma grupp som henne (vid denna tidpunkt visste jag inte att det var han som satt där), och han trodde väl såklart att hon dejtade mig och sånt och började helt plötsligt säga saker som "Jag ska fan slå ihjäl henne!" och sånt skit... Alltså, jag är så förbannad så jag skakar!

Hur i HELVETE kan man ens yttra en sån sak om sin flickvän? Är man så skruvad att man ens kan slänga ur sig en sådan sak så ska man sitta inne på ett jävla psykhem och bli undersökt vad som är fel i ens huvud...

Det finns inget mer ondskefullt än kvinnomisshandel (och vice versa) och hota någon till livet och så vidare.

Hur kan man vara så snedvriden? Hur kan man vara så oerhört korkad? Hur kan man ha så lite spärrar i sitt huvud? Vad är fel på dig människa?

Då börjar man ju samtidigt fundera vad tjejen i fråga tänker... Att "älska" en sådan människa är för mig ett mysterium. Att man ens kan uttrycka dom tre magiska orden till en människa som har så mycket ondska i sig, är bara så JÄVLA upprörande! Inse någon gång att han är en idiot! Jag skiter i om jag skaffar mig ovänner i ett inlägg som det här. Jag måste få vara ärlig och säga vad jag tycker.

Vill man älska en idiot som är aggressiv och hotfull är det upp till den personen, visst. Men man KANSKE bör rannsaka sig själv och sina känslor jämtemot den man är tillsammans med. Är man tillsammans med någon och vägrar att själv inse hur dåligt ens förhållande är så kanske man själv är snedvriden. Det är inte normalt att vilja älska någon som vill misshandla en både psykiskt och fysiskt.

USCH!! Jag blir så rädd för och arg på såna människor!

...ja alltså det här med förhållandebiten. Jag vet inte om jag saknar någon för saknadens skull, eller om jag verkligen är redo att kasta mig in i något nytt. Kanske inte kasta mig in, men ni fattar, hoppas jag?!

Har visserligen gått bara fem månader sen jag blev singel. Men på något vis kan jag inte hjälpa att sakna många aspekter av ett förhållande. 

Att alltid ha någon till hands, någon som lyssnar och bryr sig, någon som blir glad över ett vanligt litet sms, någon att vakna bredvid varje morgon, någon att hålla om och hålla i handen, någon att spendera tiden med (om det så bara är en vanlig vardag framför något skitprogram på teven), någon som har en famn där man kan gråta ut när allt känns jobbigt... Finns så mycket bra med ett förhållande!

Jag vet i djupet av mitt hjärta att det finns någon där ute som faktiskt är bra för mig. Men det är så svårt att hålla hoppet uppe när man träffar på så sjukt många stolpskott. Men, jag ger inte upp även om vissa dagar/kvällar känns riktigt riktigt riktigt tunga. Då finns min familj och mina underbara vänner där och stöttar mig och det känns awesome!

Men när man stött på så många "idioter" (vill jag kalla dom i alla fall) så är ju inte direkt ljuset i tunneln nära på något vis, utan väldigt distanserat ifrån mig.

Jag fattar inte varför jag träffar på samma sorts tjejer hela tiden (visst har det funnits ordentliga tjejer där det bara inte funkat av olika anledningar) och varför jag låter mig själv bli sårad och dumpad hela tiden.

Att jag är singel är för vissa tjejpolare tydligen "ett mysterium". "Du förtjänar så mycket kärlek!" "Du har ett hjärta av guld"... Yeah, I do, men brudarna jag träffar har det INTE - tydligen! Var går det fel då?

"Det finns fler fiskar i sjön"... Ja, men även rejält fula sådana (då menar jag till sättet). Just nu vill jag säga att antingen är tjejerna upptagna, fulla med skit eller alldeles för pryda för min smak. Och alla tjejer i ens ålder är ju fan upptagna hela bunten och morsor och sånt. Kul kul... Nåja... Jag antar att tiden får utvisa vart man hamnar och hos VEM man hamnar! Det är ju faktiskt så illa att inte ens polares polare är singlar längre... Ingen känner ens några singlar längre känns det som! Eller så är dom få singlar som finns där ute, nyblivna singlar och är inte ute efter ens att träffa nån ny kille för att lära känna denne! Nåja...

Nu hoppas jag att grannen och hans brud slutat knulla så jag kan få sova igen. Det var inte nådigt vad högljudda dom var för en stund sen. Det dunkade och tjejen stönade och grymtade och hade sig... Nej, inte trevligt direkt!

Ha det gott allesammans, och som jag alltid säger nu för tiden - STAY AWESOME!

_________________________________________

På en kanadensisk tvådollarsedel vajar en amerikansk flagga över parlamentet.