Bara en grej om skolan...

Vilken nivå ligger den på egentligen?! Inget (förutom fräslektionerna) hittills är av särskilt svår nivå.

Matematiken är mer en upprepelse av grundskolans matematik. Den är ju inte sådär JÄTTESVÅR.

Engelskan, ja... Vad säger man?! Snarare en nivå runt sjuan-åttan där omkring. Sen arbetslivsläran är på ren dagisnivå. Plus att vi ska snacka om jämlikehet. Men allt snack om jämlikhet hittills är att alla män är svin och det är synd om alla kvinnor. That's so fuckin' wrong!! Så snedvridna lektioner.

Sen idag hade vi datagrund. Och vi ska lära oss Excel (visst, den svåraste av de program som finns i office, men fortf inte svårt), Word (WOW, för det är ju så svårt att skapa ett dokument och skriva där i och sist även Powerpoint (såhär skapar ni en förstasida med text och clipart)... Vi är i stort sett redan klara med den kursen (efter två lektioner).

Känns som vi kan skita i datan, va?!

Klassen i sig är störtskön. Jag stormtrivs i deras sällskap. En blandning som inte kan beskrivas med ord. Så vridna är dom! Haha! I like it, a lot!

Nåja, det är ju bara... Hm... 28(?) veckor kvar! Biter i det sura äpplet. Det är ju en utbildning och man får rutiner i vardagen igen. Och det är jävligt positivt i sig!

Hatar att gå hemma. Man blir så försoffad och bekväm!

Men en grej till har dom inte riktigt tänkt på. Sandvik (som håller i utbildningen tillsammans med Wilhelm Haglundskolan och Arbetsförnedringen) har ju anställningsstopp. Och nu har dom ju kommit på att det kanske inte var så bra att köra igång denna klassen. För dom kan inte garantera jobb för oss på Sandvik, utan vi kommer få se oss om efter jobb på annat håll.

Men förhoppningsvis löser det sig!

Nåvål...

Stay true. Stay awesmoe. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

För 16 månader sedan ändrades mitt liv, radikalt.   Jag blev lämnad av den största kärleken jag någonsin haft. Hela min värld vändes uppochned och jag hamnade i ett chocktillstånd som släppte 6 månader efter att förhållandet tagit slut.  6 måna...

"Tyst. Säg inget." berättar hjärnan."Ingen kommer ändå att lyssna.", fortsätter den. Jag måste ändå få ur mig mina tankar. Hela min kropp skriker "NEJ!! SÅ JÄVLA ONÖDIGT ATT KLAGA!!" Ja... Kanske... Men... Jag behöver en kram. Jag behöver en lu...

  Inget ont som inte har något gott med sig, brukar det ju heta. Nej, precis. Men ibland tar det tid innan man upptäcker att det faktiskt kanske finns något gott i allt elände.   För lite mer än 7 månader ändrades mitt liv totalt. På bara en mi...

  Här sitter jag. Nyss hemkommen från jobbet.    Här sitter jag. I min lägenhet.    Här sitter jag. Med tårar rinnandes längs kinderna.   Här sitter jag. Ensam.   Livet blir inte som man väntat sig. Det är en sak som är säker.    ...

  En vilsen själ i en allt för stor och otydlig värld.   Jag kanske syns mer än jag borde. Jag tar nog mer plats än vad jag förtjänar. Jag låter mer än vad folk orkar höra på. Jag kanske är överdrivet på.    En stor personlighet i en ...