Att ta vårt pick och pack och lämna Gimo är det bästa som hänt mig, tror jag bestämt.

Komma bort från lögnaktiga kräk, falska leenden, skitsnack, uppblåsta idioter och alla jävla högljudda, vidriga jävla Forsmarkare!

Så jävla skönt, så jag vet inte vart jag ska börja riktigt. Det var som om en stor börda, en stor sten eller ett ok lättade från mina/våra axlar. Allt man kunde känna i Gimo var ångest, förtvivlan och sorg.

Men sedan vi flyttade till huset har allt vänt (nästan) och vi mår båda mycket bättre i jämförelse med hur vi mådde i Gimo. Nu kan vi le, skratta och bara rå om varandra utan en massa störande moment omkring oss.

Visst, man kommer aldrig ifrån idioter helt. Och det har vi ju märkt. Men, det är fan så mycket enklare nu att bara ignorera det som stör och bara bry sig om sig själv istället. Och det är så oerhört befriande.

Vi hade en så grym avslutning på sommaren när vi flyttade hit. Vi hade riktigt roliga fester på altanen och vi stormtrivs med att kunna vara i centrum för våra vänner istället för att bo så långt ifrån alla.

Visst, man umgås inte med så många från Gimo längre, men det finns ett fåtal väldigt noggrant utvalda som jag fortfarande anser vara mina vänner och som jag kan anse ha en god relation till. Men jag är samtidigt sjukt glad att slippa en hel uppsjö av dårar där borta i Gimo.

2013 kommer bli ett så mycket lättare år än vad de 4 åren som ligger bakom mig har varit.

Stay true. Stay awesome.