Att ta vårt pick och pack och lämna Gimo är det bästa som hänt mig, tror jag bestämt.

Komma bort från lögnaktiga kräk, falska leenden, skitsnack, uppblåsta idioter och alla jävla högljudda, vidriga jävla Forsmarkare!

Så jävla skönt, så jag vet inte vart jag ska börja riktigt. Det var som om en stor börda, en stor sten eller ett ok lättade från mina/våra axlar. Allt man kunde känna i Gimo var ångest, förtvivlan och sorg.

Men sedan vi flyttade till huset har allt vänt (nästan) och vi mår båda mycket bättre i jämförelse med hur vi mådde i Gimo. Nu kan vi le, skratta och bara rå om varandra utan en massa störande moment omkring oss.

Visst, man kommer aldrig ifrån idioter helt. Och det har vi ju märkt. Men, det är fan så mycket enklare nu att bara ignorera det som stör och bara bry sig om sig själv istället. Och det är så oerhört befriande.

Vi hade en så grym avslutning på sommaren när vi flyttade hit. Vi hade riktigt roliga fester på altanen och vi stormtrivs med att kunna vara i centrum för våra vänner istället för att bo så långt ifrån alla.

Visst, man umgås inte med så många från Gimo längre, men det finns ett fåtal väldigt noggrant utvalda som jag fortfarande anser vara mina vänner och som jag kan anse ha en god relation till. Men jag är samtidigt sjukt glad att slippa en hel uppsjö av dårar där borta i Gimo.

2013 kommer bli ett så mycket lättare år än vad de 4 åren som ligger bakom mig har varit.

Stay true. Stay awesome.

 

Ramona

14 januari 2013 14:53

De sorgliga är bara att ni aldrig blir av med mig :D kram

Herr Dunderskägg

14 januari 2013 14:53

Det vill vi inte heller, din tok! ;)

 

Morgon kaffe kompis

14 januari 2013 15:45

Jaha tack då :-(

Herr Dunderskägg

14 januari 2013 15:54

Du vet att jag inte menar er gubben :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

För 16 månader sedan ändrades mitt liv, radikalt.   Jag blev lämnad av den största kärleken jag någonsin haft. Hela min värld vändes uppochned och jag hamnade i ett chocktillstånd som släppte 6 månader efter att förhållandet tagit slut.  6 måna...

"Tyst. Säg inget." berättar hjärnan."Ingen kommer ändå att lyssna.", fortsätter den. Jag måste ändå få ur mig mina tankar. Hela min kropp skriker "NEJ!! SÅ JÄVLA ONÖDIGT ATT KLAGA!!" Ja... Kanske... Men... Jag behöver en kram. Jag behöver en lu...

  Inget ont som inte har något gott med sig, brukar det ju heta. Nej, precis. Men ibland tar det tid innan man upptäcker att det faktiskt kanske finns något gott i allt elände.   För lite mer än 7 månader ändrades mitt liv totalt. På bara en mi...

  Här sitter jag. Nyss hemkommen från jobbet.    Här sitter jag. I min lägenhet.    Här sitter jag. Med tårar rinnandes längs kinderna.   Här sitter jag. Ensam.   Livet blir inte som man väntat sig. Det är en sak som är säker.    ...

  En vilsen själ i en allt för stor och otydlig värld.   Jag kanske syns mer än jag borde. Jag tar nog mer plats än vad jag förtjänar. Jag låter mer än vad folk orkar höra på. Jag kanske är överdrivet på.    En stor personlighet i en ...