Det var säkert ett flertal av er som läste idag som kanske tyckte att "nu är du väl lite väl hård" eller "fan vad du är töntig som skriver det på din blogg"... Och jag tänker inte bry mig där.

Men ni har heller ingen rätt att klaga på vad jag skriver. Jag vill bara sätta ner min fot eller slå näven i bordet, kanske t.o.m höja rösten (mer än vanligt).

Jag vill bara framföra att ni visar lite hänsyn för mig, även om ni bara "skämtar".

Att be mig hålla käften, är ungefär som att ta bort potatissalladen när man käkar grillat. Det funkar inte, det kommer vara något viktigt som fattas!

Eller som att ta bort jänkaren för raggarn. Det funkar liksom inte. Jag är aldrig tyst när jag är i ett sällskap. Jo, när man sitter på bion, inte så ofta annars. Jag gillar kanske att vara rätt mycket i centrum av festen, synas mycket.

I grund och botten tror (eller nästan så att jag vet) jag att det hela grundar sig från all mobbing jag genomgick. Och det är först NU som jag får utlopp över allting och först NU som jag har STYRKAN att visa mig från den bättre sidan. Att jag faktiskt är nöjd över vem jag har blivit...

Men det finns ju alltid folk som inte vill att man ska vara på ett speciellt sätt, eller göra saker på vissa sätt osv osv osv... Utan, man är högljudd, man har ett irriterande skratt, man sjunger för ofta, man gör dittan och dattan och inget är bra! 

Det blir ett ramaskri så fort jag försöker säga att "så eller så tycker JAG!"... Jag förstår inte varför alla ska försöka få mig att tycka annorlunda. Ja, jag tyckte det var dålig stil att alla lämnade mig igår, JA, jag är tacksam att Jocke och Svensken hittade mig i Brillinge där jag tydligen har legat och sovit en stund... 

Nej, jag kunde haft MYCKET roligare igår. Ja, jag planerade för mycket i år. Tyckte jag att sällskapet på förkröket var bra? HELT KLART! Men, som sagt, jag tänkte för mycket igår, och jag försökte ha allting planerat. Jag ska jobba bort det lagom till midsommar. Då blir det bara full like a kastrull och rajj rajj!!

Nåja.... Nu ska jag fortsätta ligga i soffan och tänka alldeles för mycket. Får fan inte alla dessa tankar ur mitt huvud. Usch....

Ja.... Vad säger man om valborg anno 2010? Jag vill påstå att det är ett av de tristaste firanden jag någonsin varit med om på en Valborg. Visst, det dracks, man gjorde sig rolig på min bekostnad som vanligt, man grillade, man snackade skit.

Men hade jag kul? Nej, det skulle jag inte vilja påstå. Nästa år ska jag fanimej vara mer spontan och inte så beroende av planer. Jag försöker hela tiden jobba bort den där planerande biten i mig, som förstör så mycket.

Och att alla gör sig rolig på min bekostnad? När kommer det sluta vara roligt? För jag börjar ledsna så sjukt mycket. Ja, jag vet att ni kommer säga att det är på skämt, och att ni inte vill mig nåt ont. Men, det är BARA mig ni hackar på. Jag ser aldrig att ni hackar på någon annan...?! Vad har jag gjort för fel?! Va?!

Det vore kul att få vara på EN fest, eller EN social kväll när man INTE får höra massa skit om hur mycket jag pratar, eller sjunger eller skrattar.

Gillar ni inte mitt skratt? Gillar ni inte att jag pratar? Gillar ni inte att jag sjunger? Too bad for you. Jag har aldrig någonsin TVINGAT er att umgås med mig. Kan ni inte ta mig för den jag är, så kan ni rent ut sagt fara åt helvete!!!

Jag tänker inte ta mera skit! Aldrig i HELVETE! Jag har fått NOG av att ni gör er roliga på min bekostnad! Jag kanske ler utåt sett och försöker hänga med i era lekar, men inombords brinner jag varje jävla gång!!

Allt slutade i kaos igår. Alla lämnade mig på trottoaren, full som jag var. Ingen brydde sig inte ens om vart jag var. Så jag, ilsket som ett bi, vet nu mer hur viktig man är... Jag blir så sjukt less! Det sista jag kommer ihåg ifrån igår, är att Mörta säger "Vi ses imorrn Danne" sen är alla försvunna. Sen helt plötsligt vaknar jag på en bänk uppe i Brillinge... Jag kommer bara ihåg små små små fragment däremellan. Så om jag gjorde eller sa nåt dumt, ber jag om ursäkt. 

Jo, jag måste se till och tacka Jocke och Svensken som är så grymt snälla själar som såg till att jag kom hem. Det var absolut inte meningen att lämna den delen ute, Jocke! Ni ska ha ett stort jävla tack! Jag är er evigt tacksam!

Jag har aldrig påstått att jag har skitkompisar. Jag säger bara att nu är det nog med att göra narr av mig. That's it. Jag var full igår, och jag försöker be om ursäkt över att jag var otrevlig igår.