Kunde inte hålla mig, men nu är det fan dags att börja kräkas galla igen...

Hur fan tänker folk som skriker ur sig "jag hatar" dittan och dattan på Facebook (och då menar jag MINST 1 gång om dagen) och samtidigt tror att de ska klara sig undan att folk skriver att denne är en bitterfitta och en klimakteriekossa?! 

Och så skriver personen att vi ska "sluta läsa statusarna denne lägger upp"...?

Är du seriös nu?

Du tror att det går att UNDVIKA dina jävla statusar som lyser upp Facebookväggen som en jävla atombomb?

Du kanske ska ta och göra något åt de sakerna du "hatar" istället för att bete dig som en uppmärksamhetskrävande fjortis som desperat vill vara i centrum varenda dag, varenda timme, varenda minut, varenda sekund.

Eller har jag fel? 

Personen i fråga har även många gånger klagat på sin unge och ordagrannt så har denna skrivit att den vill "kasta ut ungjäveln genom fönstret" för att den skriker och har kolik? "Samma visa varenda natt"... Eh... Ja? Dom växer ifrån det med tiden. Sånt man får ta när man skaffar unge. Men, du kanske inte tänkte så långt? Du kanske trodde det skulle vara problemfritt att skaffa bebis?

Och att du sitter och skriver sånt på Facebook och sen gaddar ihop dig med dina vänner emot alla som har något att säga till om angående hur du uttrycker dig? Hur fan tänker du, människa?

Det är såna som dig som man älskar att uppmärksamma för att kunna visa din okunnighet, din nonchalans och din uppblåsta attityd mot din omvärld. 

Man vill bara ge dig en ordentligt hård bitchslap... i ansiktet... med en stol... gjord av stål! Tre till sju gånger... 

Stay true. Stay awesome.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

För 16 månader sedan ändrades mitt liv, radikalt.   Jag blev lämnad av den största kärleken jag någonsin haft. Hela min värld vändes uppochned och jag hamnade i ett chocktillstånd som släppte 6 månader efter att förhållandet tagit slut.  6 måna...

"Tyst. Säg inget." berättar hjärnan."Ingen kommer ändå att lyssna.", fortsätter den. Jag måste ändå få ur mig mina tankar. Hela min kropp skriker "NEJ!! SÅ JÄVLA ONÖDIGT ATT KLAGA!!" Ja... Kanske... Men... Jag behöver en kram. Jag behöver en lu...

  Inget ont som inte har något gott med sig, brukar det ju heta. Nej, precis. Men ibland tar det tid innan man upptäcker att det faktiskt kanske finns något gott i allt elände.   För lite mer än 7 månader ändrades mitt liv totalt. På bara en mi...

  Här sitter jag. Nyss hemkommen från jobbet.    Här sitter jag. I min lägenhet.    Här sitter jag. Med tårar rinnandes längs kinderna.   Här sitter jag. Ensam.   Livet blir inte som man väntat sig. Det är en sak som är säker.    ...

  En vilsen själ i en allt för stor och otydlig värld.   Jag kanske syns mer än jag borde. Jag tar nog mer plats än vad jag förtjänar. Jag låter mer än vad folk orkar höra på. Jag kanske är överdrivet på.    En stor personlighet i en ...