Sitter här med sorgen som en stor klump i halsen. Min älskade bror, brorsdotter och svägerska ska dra norrut. Och vem vet, det kanske blir för alltid...? Jag gråter små tårar när jag skriver detta, för först nu har jag fattat vad jag kommer gå miste om. Kommer inte få träffa Märta, hon kommer ju va livrädd för en när hon träffar en sen, hon kommer ju inte känna igen mig.... 

Skrev en liten, spontandikt, på facebook - och jag tänker även skriva den här... Så, ni som vill, kommentera eller så skiter ni i det!

 

"En tår faller sakta ner. Jag kommer faktiskt sakna er. All den tid som ni bott här, i mitt hjärta nu det skär. I tanken över att se er fara, stanna kvar här snälla rara. Bror min stora du, varför ska du lämna nu? Märta vi vill se när hon blir stor, men det blir svårt om ni i Skellefte bor. Älskar er ska ni veta, ur mitt hjärta jag sorgen nu leta. Allt kommer bli så annorlunda, nu när ni lämnar Alunda."

Jag kommer sakna er ofantligt mycket. Det finns inte ord i hur ont i hjärtat det gör just nu... Ni kommer vara 70 mil bort... Magnus, jag hoppas du tar familjen och flyttar ner sen om något år när du är färdigpluggad. Ni kommer vara enormt saknade! Ett hål som inte går att fylla är just nu i mitt hjärta.

All kärlek till er! Hoppas ni kommer få det bra i Schtaaaan... Slå en pling ibland, ok?! Vill prata med Märta med ju! <3<3<3<3

Din minsta lillebror - Daniel