Så har kaptenen själv joinat twitters underbara, galna och lite egna lilla värld... 

Ett sätt att få ur mig övertryck? Javisst... Kan ju bli rätt akut ibland, och då finns såklart inte bloggen tillgänglig, utan man får ta det på annat sätt.

Kan vara bra, om jag vill återställa balansen i mitt lilla huvud och på så sätt inte bli galen på fler plan än det jag redan är på. Hehe...

Känns som man är rätt efter i och för sig, men vem fan bryr sig... Har ju precis skaffat Rumble, Wordfeud och Frågefeud också, så... 

Jag heter @Captain_aazum på twitter. Följ mig, vettja! Kan bli en rätt intressant resa, då jag ibland har ett akut behov att bara skrika ur mig "VAD FAN ÄR DET DÄR?!" om en hel drös med saker, ämnen och nyheter som florerar.

Och ni får ursäkta att jag inte uppdaterar min blogg så ofta under denna delen av sommaren. Semestrar med sambon i norrland, och kollar bara det allra allra viktigaste på datorn då. Annars är det andra aktiviteter som gäller på dagarna. Umgås, bada, dricka bärs och åka i okända skogar och leta efter älg och andra spännande djur.

Vi hörs snart igen. Kom ihåg: @Captain_aazum ska ni följa... 

Stay true. Stay awesome.

Varje dag från och med nu är ett blankt papper, redo att fyllas med nya ord, nya äventyr och en positivare anda än vad historieboken kunnat fylla på ett bra tag...

Vi har kommit in i "nya" huset, fått ordning och reda (nåja, något så när i alla fall) på saker och ting. Saker och ting ska fortfarande fixas, men än så länge ser det jävligt lovande ut.

Det är ett litet hus, mitt ute i urskogen, där myggorna lever fritt, katterna får springa ute och musiken får spelas hur högt man själv tycker den skall spelas. Vilken tid på dygnet (helgvis i alla fall) som helst!

Kök, matplats och vardagsrum sitter ihop, en liten toa med dusch, sovrum och en altan som sträcker sig längs med hela stugans baksida. Ingen direkt gräsmatta, men det ska det bli ändring på. Ska låna en rejäl röjsåg av polarn så ska vi röja upp på gården så det blir lite grönytor att spela kubb på och så vidare. Kommer bli riktigt riktigt bra!

Litet, men alldeles lagom stort sovrum...

Arbetsdelen av köket...

Andra sidan, då...

Matplats, med nyligen inköpt vitrinskåp...

Vardagsrummet sett från matplatsen...

Vardagsrum med öppen spis/eldstad...

Vardagsrummet med vy ut mot... skogen och altanen!

TV/Mediahörnan...

Så, där har ni det. Nya stället. Stormtrivs som fan! Och nu under början på hösten kommer vi även få användning för gäststugan som står längs gången upp till huset. Bild kommer på den när den står klar. Så, vad tycks?

Stay true. Stay awesome.

Häromdagen fick jag, som jag skrev, ett hemskt samtal... Samma kväll visade det sig att det faktiskt inte var så illa som det först lät. Det var ett falskt alarm. Men visst, man blir sjukt rädd och skärrad när något liknande händer.

När man senare fick ett positivt samtal där allt visade sig vara okej, då var det som att en sten lyftes från min bröstkorg, jag kunde andas igen, jag kunde le och inte alls känna sorg. Visst, rädslan hänger väl kvar litegrann som smolk i bägaren, men just nu känns det bara bra.

Men som sagt, men blir ju jävligt skärrad och illa till mods. Man blir rädd och man känner sig hjälplös. Det känns som om hela världen hänger på ens axlar och trycker ner en mot jorden.

Jag kan lugna er alla, mina underbara vänner och mina trogna läsare - det är ingen fara, at the moment. Allt är a-okay!

You keep me standin' tall!

Stay true. Stay awesome.

...ibland får man telefonsamtal man aldrig vill att någon ska få, någonsin. Ett samtal som bara stannar all tid och man känner hur verkligheten kommer ikapp en och ger en, en spark i magen, modell hårdare.

Ett samtal som gör att magen vänder sig ut och in, och man tappar all luft, och det känns som att man ska tappa all balans. Man vill kunna säga något, men allt som kommer ur en är bara... En stor, djup suck...

Jag vill inte tro att det är sant. Jag vill verkligen inte det. Snälla säg att jag drömmer.

Väck mig ur denna dåligt uppsatta mardrömmen.

....men samtidigt någonstans inom sig vet man att det var väntat. Det skulle komma förr eller senare.

Men, man är liksom aldrig beredd på att det ska hända. Jag kommer försöka vara stark för alla, även fast det är fruktansvärt hårt och jobbigt.

Stay strong.

Att få vara skribent eller liknande, vore en dröm! Något jag alltid drömt om. 

Nu finns det ett erbjudande om att bli skribent åt ROCKNYTT på Facebook. En sajt som har över 40'000 följare dagligen, något som vore skitcoolt att få ta del av. Grejen är att jag inte riktigt har råd att åka överallt och fixa grejer, då jag för tillfället är arbetslös och så. 

Allt jobb via Rocknytt är ideellt, vilket betyder, zero cash... Men självklart skulle jag vilja hjälpa Ron att göra Rocknytt ÄNNU större. Han tog det från ingenting, och får nu åka omkring på festivaler och grejer och intervjua band, göra liverecensioner och allting. 

En dröm - som sagt... En stor jävla dröm!!!

Vad tror ni? Ska man satsa ändå?

Stay true. Stay awesome.