Uppsala var länge en stad med fina anor vad gäller musik, för musiker och för alla fans.

Men på vägen hände något. Något som tog livet av den myllrande hårdrockskultur som Uppsala vaggade i sin famn.

Vad som hände? Det vet jag inte. Jag skulle vilja veta. Mer än någon annan. Rocken dog i skymundan, i ett gathörn dit ingen ville se.

Hårdrocken har sedan dess kämpat i det tysta, i förorterna har ungdomar samlats i föräldrars garage och källare, då det inte finns tillgång tillgång till replokaler som inte kostar multum för de unga killarna som fortfarande går i skolan.

"Men ungdomsgårdarna då?" frågar man sig. Nej, det har knappt funnits där heller. Det är nu senaste halvåret jag sett människor som faktiskt tagit tag i taktpinnen igen och låtit ungdomar samlas i lokaler (endast till 19-års ålder).

Vad händer med musiken när de nått maxålder för att få hålla till i ungdomsgårdarna då? Jo, då måste de (allt som oftast) tillhöra en studiecirkel och plugga ännu mer. Det är där vi får problem. När de har jobb. När ska de ha tid att plugga ännu mer bara för att kunna få lira med kompisarna en, eller ett par gånger i veckan? 

Det funkar inte. Det är alltid någon i bandet som alltid jobbar sent, jobbar kväll eller har skaffat familj tidigt och faktiskt inte har tid på just den utsatta tiden då de får använda lokalen.

Jag har frågat runt flera gånger, men det är åldersgräns eller så måste du tillhöra en studiecirkel för att få tillgång till replokalen du är intresserad av. Kommunerna bryr sig inte ett skvatt längre och det estetiska har sakta men säkert suddats ut av okunnigheten bland "simpelt folk". 

Ska du ha en replokal i Uppsala som inte ägs av skolor eller föreningar, får du betala dyra pengar. Pengar som oftast inte finns i början när du vill slänga ihop ett nytt projekt. Det kostar dig mer pengar än du kan få in på de få gig som faktiskt går att få i Uppsalanejderna, då knappt någon lokal finns för hårdrockare längre. 

Man får också ha i åtanke, att för ett nybildat band, tar det tid och ork att bara få ihop material nog för att kunna komma ut på de minsta av scener. Du står säkert i 4-6 månader och repar tills fingrar blöder och röst går sönder. Du måste lägga ut pengar på intrumenten, utrustningen som ska finnas i replokalen. Det är flera tusen vi snackar om. Och då ska du samtidigt betala en fet månadshyra för "repan" också.

Missförstå mig inte nu. Det jag pratar om är inte möjligheten att få gig, den möjligheten finns bara du är driven nog. Det är just att som nykomlingar ha möjligheten att just bli etablerad nog att få gigga på scenerna i Uppsala.

Men, som det är nu, så funkar det inte... Får inte rocken den uppmärksamhet den förtjänar i Uppsala, går den ett bittert öde till mötes.

Har jag fel? Jag hoppas det...

Men jag ser ingen annan utväg i dagsläget.

Stay true. Stay awesome.