Så var det bara sju månader kvar tills man fyller 30.

30...

I och för sig bara en siffra. Men, visst börjar man fundera vad fan man har lyckats med i sitt liv.

Svaret? Inte mycket. Ska jag vara ärlig har jag misslyckats i det mesta, använt mycket ursäkter och inte varit den bästa personen. Visst har jag ärr kvar sen min ungdom, och jag jobbar med mig själv varje dag sedan dess. 

Det har inte varit någon rak väg... Inte alls. Kunde jag ha gjort saker annorlunda? Självklart. Det har vi väl alla kunnat göra? Ingen idé att älta det som hänt, egentligen. 

Men vissa saker håller ett fast grepp, än idag. Det vill jag säga. Önskar saker och ting varit lättare. Jag kan bara i mitt stilla sinne, arbeta med mig själv, stärka mig själv på så många sätt jag kan och bearbeta saker och ting i min takt. Vem fan är du att döma mig?

30...

Det kommer bli ett projekt att planera en eventuell fest. Eftersom man bor i lägenhet och har väldigt många goda vänner så vore ju det ultimata att hyra/låna ett partytält och ställa nånstans. Nånstans där man inte stör. Nånstans där man kan leva om lite utan att det blir ett jävla liv på grannar och så.

Och hur fan gör man med alkoholen? Ska man bjuda? Ska folk ha med sig eget? Musikutrustning... El... Det är mycket man måste tänka på. Bord måste man också tänka på. Ska man hyra? Vad är billigast? Hur fan ska man göra?

Nåja, det löser sig sinom tid. Bara jag är klar i planerna månaden innan är jag nöjd. Alltså i Juli. Men som sagt, Juli lär vara här innan man hunnit säga hypernervokustiskadiafragmakontravibrationer. Eller nåt liknande ord.

Ville egentligen bara få ur mig lite tankar, nothing more. Klart.

Stay true. Stay awesome.