Det händer inte ofta att något tar tag i mig på ett såpass starkt sätt att allt bara rasar samman och jag brister ut i gråt och får en såpass övervälmande känsla att jag inte längre kan kontrollera impulserna som följer.

När man hör om människor som förlorar sina nära och kära. När ungdomar förlorar sina allra närmaste vänner på det mest tragiska sätt, eller när barn förlorar sina föräldrar i tidig ålder. Ibland även för tidig för barnet att ens kunna förstå vad som egentligen hände. Det kan även bara vara någons kamp mot cancern eller andra sjukdomar, på gott och ont. 

Jag satt nyss och fick se Jon Henrik Fjällgrens hyllning till sin döde vän, Daniel. Hur äkta och starkt något kan bli bara genom sång och melodi. Det griper tag om hjärtat och man glömmer tid och rum. Man tänker på de som man själv förlorat genom åren. Vänner och släkt.

När jag satt och grät kom jag och tänka på Dream Theaters låt "The spirit carries on", som handlar just om att förlora någon som står en nära. Att vara rädd för döden och att vara osäker inför vad som komma skall.

Finns det något efter livet? Är det bara en enda stor tystnad och ett evigt mörker? Vem vet egentligen?

Jag vet vad jag tror i alla fall. Och det kan ingen rubba. Inte på något sätt. Ni får tro vad ni vill. Jag bryr mig, ärligt talat, inte om hur eller vad ni tror händer.

Allt jag vet är att jag är säker på att jag kommer få återse mina nära och kära en vacker dag. Eller i alla fall är det vad jag hoppas. Själen färdas vidare när kroppens styrka tar slut. 

Några ord innan jag avslutar är vad som sjungs i Dream Theaters sång, som jag tidigare pratade om.

Starka och klara ord som jag tror alla som levt ett bra liv tänker när det väl tar slut. Sörj inte, utan var stark. För vi ses en vacker dag.

"Move on, be brave. 
Don't weep at my grave. 
Because I am no longer here, 
but please never let your memory of me disappear.

If I die tomorrow I'd be allright, because I believe.

That after we're gone, the spirit carries on."

Jag älskar er. Ni vet alla vilka ni är. Ingen nämnd, ingen glömd.