Du är 10-12 år gammal skriver en rampljusgrej (säkert med dina föräldrars pengar som dom inte ens har nån aning om att du har använt) som lyder som följande (rent exempel): "Häj! Följ mig! Jag är 11 år och ganska crazy!"

Vad ska jag få ut av ditt liv? Du har en ponny i nåt stall som dina föräldrar får betala dyra pengar för, du har en splitterny iPhone och iPad, du är en bortskämd liten skitunge som inte har någonting på en blogg att göra, överhuvudtaget.

Ni filmer er själva när ni sitter och gör nånting totalt orelevant och totalt ointressant. Varannat ord ni säger är antingen "bah", "typ" eller "liksom". Ja, jag drar alla över en kant nu. Har man sett en, har man sett alla.

Ska ni blogga, kan ni i alla fall ha något så när intressanta fakta att prata om, nån speciell åsikt ni har om nån person eller ett ämne. 

Men nej, ni sitter där och bara spyr ointressant pladder omkring er där ingenting har ens någon som helst innebörd eller värde. En blogg i mitt tycke, kan väl vara för att ta upp nånting intressant, såsom ångest, depression eller liknande för att lätta på ett inre tryck. Men, nej... Det är bara värdelöst, ointressant pladder.

Ni vet ju ens hälften av vad ett liv innebär. Ni vet inget om ansvar, ni vet inget om nånting om man ska jämföra med mig t ex. Och jag bryr mig inte ett dugg om din "idol" som du har på väggen i ditt flickrum. I 95% av fallen är det en värdelös popfjant som har en fanbase som är flickor 7-15. Wow, vilken framgång...

Jag vill bara kräkas på er, hela högen (generellt menat).

Skitarg kan det där med att förmedla känslor på ett bra sätt och jag tycker att följande låt passar in förträffligt väl.

Stay true. Stay awesome.