Hujj, så lat jag varit idag. Har sovit dåligt senaste tre nätterna, men igår och i förrgår fick jag i alla fall någonting gjort, då var det städ och tvättdagar. Men har ändå inte tvättat all min tvätt. Det säger väl en del om hur mycket kläder jag hade kvar som var rent va!? Egentligen inte, men jag kan säga såhär... Mina lådor är halvfulla och min garderob är överfull. Men ändå har jag inte plats nog när allt är tvättat. Jag måste ha mig en eller två garderober till sovrummet. Vore riktigt nice... Typ mörkt trä och spegelglas. Det skulle passa in rätt bra i sovrummet. Nåja... Köps väl in när jag har mer ekonomi för det.

Jo, om den där bokstavslossningen (lyrikernas egna lilla islossning)... Jag och Victor satt och flummade (som vanligt) igår och helt plötsligt kom jag på att, vad fan - vi skriver en LÅT!! Efter lite idékastande om knark och kärlek och krystade dansbandstexter kom vi fram till att vi blandar och ger, och t.o.m slänger in en sensmoral i det hela. Djupt, eller hur?!

Nåja, efter mycket om och men, så skrev vi klart låten som fick titeln; "The story of a lush" (= Berättelsen om en Alkis). Och först körde vi lite sån där gungvänlig takt, men kom överens om att den blir nog lättare om vi kör ett rakt tempo. Och sagt och gjort, så blev den! Väldigt pubvänlig kommer den bli, och sångvänlig för de som kommer lyssna. Grejen är att vi slängde in irländsk punk revival/folk-influenser i den. Och det blir inte samma grej om man inte har fiol eller dragspel eller flöjt och dylikt. Men det kanske kan gå och fixa på nån vänster. Nån som är DUKTIG??

Nåja, efter tre veckors skrivblockad så fick jag äntligen skriva en låt, men Victor skrev 50% av låten, så han ska också ha cred för den. Den är våran! Så är det!

Happ, händer ikväll annars då? Inte mycket, vad jag märkt. Ingen som kommer vara hemma ens som det verkar. Men men... Imorrn hoppas jag på puben, och blir det inte det - så blir det nog hemmakväll igen. Tråkigt nog.
Försökte vara snäll idag med och lyssna och trösta, men vad får man? Skit... Ovanligt va? Nåja... Kanske ska sluta vara snäll, som jag sagt tidigare... För faktiskt, är man snäll och vill hjälpa får man oftast en käftsmäll eller bara en total diss. Men är man otrevlig och elak och grov i käften, då får man lyssna på problemen och då passar det att vara en axel att gråta ut på. Ett förjävla konstigt fenomen.

Går varenda dag och tänker på dig flickan, du vet vem du är. Snart förhoppningsvis får jag vara i din famn. Jag längtar så det gör ont. Du gör mig så sjukt glad och tossig. Haha, Victor tyckte vi var lite fjolliga igår. Men men, så det ska vara! Ska bli skönt att få komma bort lite och få göra nånting annat än att bara sitta hemma.
Har lämnat in min broschyr nu med till Arbetsförmedlingen om C-kort. Nu är det bara att vänta och se då.
Upp till dom! (Tyvärr...)

Nåja, ska väl spela lite på låten nu! See ya laters, homies!

______________________________________

"Man bör säga sanningen. Men alla sanningar bör inte sägas."
-Drottning Kristina (1626-89)