Jag vill påpeka först att detta är liksom som jag känner här och nu. Men god damnit vad bra dom är. 

Vi börjar med nummer tio:

10. Glenn Danzig: Legendarisk sångare för The Misfits. Har en riktigt rivig och samtidigt mysig röst. Har spelat in monsterhits såsom; Die die die my darling, Halloween, Mother osv. En stor röst i en relativt liten kropp (rent längdmässigt). För han är inte direkt liten tänkt på kroppshyddan han bär omkring på. Valde att gå solo, och lyckades riktigt bra, då han fortfarande är semi-aktiv.

9. Myles Kennedy: Sångare i Alter Bridge (fd. Creed) där han tog över efter att Scott Stapp valde att gå skilda vägar med Creed-medlemmarna för att göra solokarriär. Myles har en otrolig talang, och är riktigt duktig rent tekniskt. Han går från bröstklang till falsett utan att ens blinka. Han har en av de snyggaste falsett-rösterna som finns. Om man hade hans pipa vore jag mer än nöjd. Alla borde lyssna på någon av Alter Bridges låtar, och avundas hans enorma röst.

8. Peter "Peavey" Wagner: Sångare i Tyska powermetal-bandet Rage. Har en kraftfull röst, och ett rätt brett register. Går aldrig särskilt högt, utan just använder sin kraft på ett imponerande sätt. Han är, ska jag säga, samtidigt leadgitarrist i denna power-trio. Vilket också är imponerande. Något jag alltid har avundats och alltid kommer avundas. 

7. Bruce Dickinson: En evig favorit. Det behövs inte direkt sägas mycket om denna legend bland legender. Frontfigur i Iron Maiden. Enough said.

6. Mattias "IA" Eklundh: Sångare/Leadgitarrist i Svenska progg-metalbandet Freak Kitchen. En riktigt härlig sångare som bjuder på sig själv. Men det ska sägas att han inte är i närheten av lika teknisk på sången som han är på gitarren. Lite småmesig sång, men ack så bra han lyckas. Det som ska nämnas om denna gitarr-trollkarl är att han tackat nej till (2000-talets uppsättning) Guns n' Roses. Inte bara en gång - utan TVÅ! IA är även han, precis som "Peavy" frontfigur i en trio. Vill man njuta av helkonstiga solon, och helt missanpassade taktbyten, så är Freak Kitchen bandet för dig!

5. Joel O'Keeffe: Sångare/Leadgitarrist i hårmetalbandet Airbourne. Duktigt riv i sin röst, där han även tar hyffsat höga toner och fortfarande behåller kraften ända fram! Har ni missat detta bandet/denna sångaren är det dags att ni söker upp dom på Spotify eller Youtube snarast. Släpper i år nytt album. God damn, jag kan knappt vänta! Nya singeln finns att lyssna på redan nu på Spotify.

4. Page Hamilton: Sångare i progressiva metalbandet, Helmet. Helmet huserade som aktivast på 90-talet, och har sedan 2004 inte släppt något nytt material. Blev jämförda med storheter som Soundgarden, och har även samarbetat med band som KoRn, System of a Down och Limp Bizkit. 

3. James LaBrie: Frontfigur i prog-metalbandet, Dream Theater. Tillsammans med trummisen Mike Portnoy, gitarrguden John Petrucci, basisten John Myung och den alltid mästerliga pianisten/keyboardisten Jordan Rudess, bildar de ett av världens skickligaste band. LaBrie, var han kommer in i Dream Theater, är en fråga många nog har frågat sig. Rent tekniskt sett, så är han ljusår ifrån resten av bandet. Men ändå passar han in på någon konstig vänster. Han är en känsla som är svårtolkad, minst sagt. Men bra är han!

2. Nick Holmes: Sångare i legendariska, Paradise Lost. Grym sångare, som både utnyttjar sin sång till det yttersta. Har en enorm ångestladdad känsla i sin röst. En låt alla borde höra är "Faith divides us - Death unites us" från senaste plattan med samma namn. Andra låtar som borde köras igenom är "Shades of God" och "Pity the Sadness". En mästerlig sångare.

....och slutligen, nummer ETT på listan:

1. Mikael Åkerfeldt: Även han är sångare i ett progressivt metalband från Stockholm. Nämligen, Opeth. Alla som någon gång lyssnat på Opeth vet hur tunga texterna är, och vilken känsla Åkerfeldt har. Lyssnar man noga på texterna hittar man en röd tråd, och den röda tråden är själverfarenhet. Men Åkerfeldt, har gjort som så många andra sångare/textskrivare. Tagit händelser från sitt eget liv och fått ner det på papper, och därmed fått en extra känsla/mening med sina låtar.
Opeth i sig är ett svårtolkat band för många, eftersom dom är just progressiva, ända ut i fingertopparna. Dom blandar även in en tung death-influens i sin musik, och Åkerfeldt har ett growl som skulle göra många avundsjuka. Han låter dessutom bättre live än på studioplatta. Sjukt tryck i den karlns röst. Han är min favoritsångare för tillfället, och även en säker gitarrist.

_______________________________
Fulla myror ramlar alltid åt höger.