Ännu en legend har gått ur tiden. Manowar's f.d batterist har avlidit vid en ålder av 54. Columbus var med i Manowar mellan 1983-1990 innan han ersattes av Kenny Earl "Rhino" Edwards (1990-1995) som var med på "Triumph of Steel" från 1992. 
Columbus gjorde dock comeback i Manowar mellan 1996 (Louder than hell) och 2008 innan han återigen lämnade gruppen igen. 

Scott spelade på så kallade "Drums of doom", vilket betydde att han spelade på en set byggt på rostfritt stål, då hans stil var för hård för vanliga trumset.

Det säger en del, doesn't it?!

På Manowars officiella Facebooksida gick man tidigare idag ut med följande meddelande:
"With great sorrow we announce the passing of our brother Scott Columbus. A rare talent, equally a rare individual, a father, a friend and a brother of metal. All of the great moments we spent together are burnished in our hearts and memories forever. We know he is in a good place and at peace. He will never be forgotten."

Det är en stor trum-legend som gått ur tiden, alldeles för tidigt. Vi metalheads kommer alltid att sakna Columbus.

 
Videon är "Return of the Warlord" från Louder than hell-plattan med Columbus på trummor. En av deras bästa låtar i mitt tycke. Den är så mycket Manowar den kan bli. Det typiska drivet i låten, Eric Adam's distinkta sång, sjysst solo, tunga trummor och en text som är som en pungspark på varenda jävel!

Tack för allt Scott.

Stay true. Stay awesome. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

För 16 månader sedan ändrades mitt liv, radikalt.   Jag blev lämnad av den största kärleken jag någonsin haft. Hela min värld vändes uppochned och jag hamnade i ett chocktillstånd som släppte 6 månader efter att förhållandet tagit slut.  6 måna...

"Tyst. Säg inget." berättar hjärnan."Ingen kommer ändå att lyssna.", fortsätter den. Jag måste ändå få ur mig mina tankar. Hela min kropp skriker "NEJ!! SÅ JÄVLA ONÖDIGT ATT KLAGA!!" Ja... Kanske... Men... Jag behöver en kram. Jag behöver en lu...

  Inget ont som inte har något gott med sig, brukar det ju heta. Nej, precis. Men ibland tar det tid innan man upptäcker att det faktiskt kanske finns något gott i allt elände.   För lite mer än 7 månader ändrades mitt liv totalt. På bara en mi...

  Här sitter jag. Nyss hemkommen från jobbet.    Här sitter jag. I min lägenhet.    Här sitter jag. Med tårar rinnandes längs kinderna.   Här sitter jag. Ensam.   Livet blir inte som man väntat sig. Det är en sak som är säker.    ...

  En vilsen själ i en allt för stor och otydlig värld.   Jag kanske syns mer än jag borde. Jag tar nog mer plats än vad jag förtjänar. Jag låter mer än vad folk orkar höra på. Jag kanske är överdrivet på.    En stor personlighet i en ...