Det är inte ofta jag blir rörd till tårar av musik. Men idag hörde jag Jon Wallner, en ex-missbrukare från Uppsala som ställt upp i Talang 2011 och hans röst och hans berättelse genom poesin och gitarrspelet...

Det tog mig inte lång stund innan jag kände tårarna kröp fram... Och jag bara ryser och njuter av varenda sekund han spelar och sjunger! Har ni missat detta - då har ni missat något så SJUKT jävla bra. Denna karl kan bli hur stor som helst.

Vissa jämför honom redan med vår allas Cornelis. Riktigt den statusen når han aldrig. Men han kan ta vid där Cornelis slutade. En stor berättare och som säkerligen kommer få skivkontrakt inom en inte allt för snar framtid.

Skruva upp volymen när han börjar lira... Och blunda och bara... Bara.... Lyssna på detta mästerverk.

 
Tamejfan det bästa jag hört på MÅNGA MÅNGA år!!

Stay true. Stay awesome.