Det är inte ofta jag blir rörd till tårar av musik. Men idag hörde jag Jon Wallner, en ex-missbrukare från Uppsala som ställt upp i Talang 2011 och hans röst och hans berättelse genom poesin och gitarrspelet...

Det tog mig inte lång stund innan jag kände tårarna kröp fram... Och jag bara ryser och njuter av varenda sekund han spelar och sjunger! Har ni missat detta - då har ni missat något så SJUKT jävla bra. Denna karl kan bli hur stor som helst.

Vissa jämför honom redan med vår allas Cornelis. Riktigt den statusen når han aldrig. Men han kan ta vid där Cornelis slutade. En stor berättare och som säkerligen kommer få skivkontrakt inom en inte allt för snar framtid.

Skruva upp volymen när han börjar lira... Och blunda och bara... Bara.... Lyssna på detta mästerverk.

 
Tamejfan det bästa jag hört på MÅNGA MÅNGA år!!

Stay true. Stay awesome. 

 

Nu är sommaren här

10 juni 2011 21:40

Skandal att han inte vann finalen. Såg den nyss. Hur pantade är folk egentligen? Nu vet vi.

Herr Dunderskägg

11 juni 2011 14:14

När har NÅNSIN Svenska folket i allmänhet haft bra musiksmak?! Kolla bara på schlagerskiten och Idol och allt sånt... :O

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

För 16 månader sedan ändrades mitt liv, radikalt.   Jag blev lämnad av den största kärleken jag någonsin haft. Hela min värld vändes uppochned och jag hamnade i ett chocktillstånd som släppte 6 månader efter att förhållandet tagit slut.  6 måna...

"Tyst. Säg inget." berättar hjärnan."Ingen kommer ändå att lyssna.", fortsätter den. Jag måste ändå få ur mig mina tankar. Hela min kropp skriker "NEJ!! SÅ JÄVLA ONÖDIGT ATT KLAGA!!" Ja... Kanske... Men... Jag behöver en kram. Jag behöver en lu...

  Inget ont som inte har något gott med sig, brukar det ju heta. Nej, precis. Men ibland tar det tid innan man upptäcker att det faktiskt kanske finns något gott i allt elände.   För lite mer än 7 månader ändrades mitt liv totalt. På bara en mi...

  Här sitter jag. Nyss hemkommen från jobbet.    Här sitter jag. I min lägenhet.    Här sitter jag. Med tårar rinnandes längs kinderna.   Här sitter jag. Ensam.   Livet blir inte som man väntat sig. Det är en sak som är säker.    ...

  En vilsen själ i en allt för stor och otydlig värld.   Jag kanske syns mer än jag borde. Jag tar nog mer plats än vad jag förtjänar. Jag låter mer än vad folk orkar höra på. Jag kanske är överdrivet på.    En stor personlighet i en ...